Sälens historia – 
från stilla fjällby till skidparadis
I slutet av 1800-talet började människor från de större städerna upptäcka Dalafjällen. De kom inte dit för att stå i långa liftköer och stå på i stupen. De kom inte ens för att få hänga med jetsettarna på apres ski eller dricka glüwein. Sånt fanns inte ännu. Nej, de kom för att njuta av den friska luften, tystnaden och de vidsträckta fjällen. Här kunde man vila upp sig och uppleva naturen på riktigt.
Men säg den glädje som varar för evigt.
Egentligen började det redan på 1520-talet då Gustav Eriksson av ätten Vasa på primitiva skidor flydde från kung Christian II (kallad ”tyrann”) genom Dalarnas skogar från Mora mot norska gränsen. Gustav (a.k.a. Gösta) hade hoppats att de modiga norrmännen skulle hjälpa honom mot den danska kungen. Men de saktfärdiga men lojala dalkarlarna hann före och hämtade tillbaka honom. Nåt år senare blev han Sveriges konung och lade grunden till det moderna Sverige. Som 2023 firade 500 år – och fortfarande är hyfsat modern.
Lite drygt 400 år efter Vasa kom journalisten och Morasonen Anders Pers på att man skulle fira denna historiska händelse genom att anordna en skidtävling som skulle gå de nio milen genom ett landskap av snötyngda grenar och förvånade älgar. Första loppet, Vasalopp numero 1, gick den 19 mars 1922 med hela 119 deltagare. Men loppet slog an en ton av stolt nationalism i de svenska hjärtans djup och året efter kom Leksingen Gustaf Ankarcrona på devisen ”I fädrens spår för framtids segrar”. På den vägen är det.
Tävlingen gjorde i alla fall den lilla fjällbygden känd över hela Sverige. Plötsligt förknippades området med skidåkning, uthållighet och äventyr.
När järnvägen i början av 1900-talet nådde Malung och Lima blev resten av resan upp till fjällen med häst och släde mycket enklare. Väl framme i Sälenstugan på högfjället väntade fjällbönder som tog emot gäster för mat och logi. Turismen började sakta men säkert bli en viktig del av livet i bygden.
På 1930-talet tog utvecklingen ett stort steg framåt. Högfjällshotellet öppnade 1937, vilket lockade ännu fler besökare. Snart anlades också Sälens första slalombacke. 1946 hölls den första slalomtävlingen i Sälen, och bara några år senare – 1949 – invigdes Sälens första skidlift. Fram tills dess var det häst och släde upp. Sen gick det bara utför.
Den svenska varianten av amerikanska route 66 får nog anses vara E45 som går från Göteborg till Karesuando. Riksväg 66 är däremot vägen som bland annat går från Sälens by över Sälenfjällen till norska gränsen. När den vägen blev klar i slutet av 1950-talet blev det ännu lättare att ta sig runt i Sälenfjällen. Detta öppnade dörren för nya skidområden som Tandådalen, Hundfjället, Lindvallen, Stöten och Kläppen.
Under 1970- och 80-talen exploderade utvecklingen. Allt fler svenskar började resa till fjällen på vintersemester, och Sälen växte snabbt till ett av landets största skidområden.
I dag lockar Sälen varje år hundratusentals besökare. De kommer för skidåkningen, naturen och fjällkänslan – precis som de första turisterna gjorde för över hundra år sedan. Skillnaden är att det i dag finns betydligt fler backar, liftar och stugor att bo i. Några av dem råkar dessutom vara våra.
Vasaloppsveckan i slutet av februari och fram till första söndagen i mars, då själva Vasaloppet går, drar till sig cirka 70 000 deltagare och tusentals deltagande anhöriga. Som tur är finns det cirka 55 000 kommersiella sängplatser i Sälenfjällen.
Vi i familjen Andersson hyr ut i runda slängar 44 av dem i våra hus och lägenheter i Gruven och Tangen.
Vill du se vad som är ledigt?
