Fikatime!

Engelsmännen har sin tradition med afternoon tea. En klassisk sådan består – förutom av en kopp te eller tre – av nån smörgås, scones med sylt och grädde och något bakverk. Det har blivit lite populärt även i Sverige på senare år, även om det inte blivit vardagsmat här. Åtminstone inte än. Kanske beror det på att svenskar redan har “svensk fika”.

De senaste åren har just begreppet fika fått stort internationellt fokus. “The Swedish fika” hör man ofta. Kanske är det bara en reklamkampanj, likt den att man ska äta 6-8 skivor bröd per dag eller att alla ska ha kaffe latte helt plötsligt, istället för en slät kopp kaffe (Det påstås att latte-kulturen lanserades för att minska Sveriges överskott på mjölk. Om detta kan man tro vad man vill).

Vad är fika?

Nä, fika är betydligt äldre än så. Ordet har sannolikt uppstått som variant på ordet kaffe. Fast med i istället för e och med lite omkastning. Kaffi blev fi-ka. Uttal och betoning är här mycket viktigt. Lång första stavelse. Fiiika. Ficka har ibland en annan innebörd på vissa andra germanska språk.

Men fika är mer än bara kaffe. Det är ju både ett verb och ett substantiv. Bara en sån sak

Kaffe, potatis och Eva Ekeblad

Kaffet kom till Sverige under 1600-talet och har alltså funnits här typ lika länge som potatisen. Faktum är att man drack kaffe innan potatisen hade blivit någon självklar vardagsmat i Sverige. Men det skulle dröja ända till 1746 innan grevinnan, tillika agronomen, Eva Ekeblad (född De la Gardie) visade att man dessutom kunde framställa sprit av jordpäronen. Vi ska kanske tacka henne för fikat? Fram tills dess hade man nämligen framställt sprit av spannmål. Nu kunde man istället baka fikabröd av spannmålet och låta potatisen stå för jäsningen.
Ja, jäsingen!

Kaffeförbud och surrogatkaffe

Till skillnad från den sistnämnda knölen tillåter inte det nordiska klimatet någon inhemsk odling av kaffe. Kaffe måste alltså importeras och detta skedde ofta till höga priser. Under 1700-talet och början av 1800-talet förbjöds importen vid flera tillfällen för att skydda den svenska ekonomin. Tariffer går igen, liksom svinhugg.

Vad gör folket om folket inte får köpa kaffe?
Jo, folket gör surrogatkaffe, eller surre som man oftare sa. Halvdåliga piratkopior av kaffe gjorde man exempelvis av rostade och malda ekollon eller torkade cikoriarötter.

Till skillnad från fika slog surre aldrig igenom som ord. Det är lite paradoxalt eftersom en mycket viktig ingrediens i fikarasten är just surrandet, småpratet. Den sociala biten är viktigare än den törstsläckande.

Fikakulturens framväxt

Fikakulturen ökade under 1800-talet. När tätbyggda byar splittrades genom olika skiftesreformer blev det kanske viktigare med den sociala kontakten som fika eller kafferep erbjöd.

Schweizeriernas betydelse för svensk fika

“Den enes nöd, den andres bröd.” Eller om det är tvärtom …

1764 sade Republiken Venedig upp sitt avtal med de schweiziska bagarna (de så kallade Bündner Zuckerbäcker från Graubünden i Schweiz) och två år senare var det morsning och goodbye. Deras privilegier sades upp och de mer eller mindre kastades ut, förmodligen för att skydda den inhemska produktionen av bakverk. Dessa arma bagare flydde vidare norrut till Tyskland, Ryssland och några av dem hamnade lyckligtvis i Sverige.

Här startade dessa invandrare små konditorier, så kallade Schweizerier. Till skillnad från den vanliga sockerbagaren (som bor i staden och bakar kakor mest hela dagen) fick de servera bakverk, kaffe, choklad, te och emellanåt kunde vissa av dem bistå med en liten avec, en liten likör exempelvis.
OBS! Beställ aldrig “kaffe med avec”, i synnerhet inte om du fikar i Frankrike. Avec är franska och betyder med. ”Kaffe med med” är som PIN-nummer.

Svenskt fika utvecklades delvis åt ett annat håll än det konditoriska. I och med industrialismens intåg blev pauser med något uppiggande en garanti för kognitiv skärpa och effektivitet på arbetsplatsen. En kopp kaffe under kontorets korta rast. Med lite samtal. Och kanske nån liten kaka? Och en bulle?
Och på den vägen är det.

Fika eller kafferep?

Här kommer en liten brasklapp. Det är lätt att blanda ihop fika med kafferep. Kafferep är i sin utformning mer likt Afternoon Tea. Ett klassiskt kafferep omfattar i regel kaffe och sju sorters kakor. Fast antalet kakor kan variera. Och man äter alltid kakor före bulle eller bakverk. Nån ordning måste det vara.

Med fika är det annorlunda. Det finns inga protokoll att följa eller fylla i. Inga krav på det ena eller det andra. Fikar gör man för att man behöver koppla av lite med kollegor, släkt eller vänner. Det är främst den sociala biten i fikat som lyfts fram som en kontrapunkt till den nordiska fåmäldheten.

Eller, som evangelisten Matteus uttryckte saken (dock på koinégrekiska):
“Människan lever icke av bröd allena”.

Men Gu vet att det är gott med en fikapaus.